[email protected]

Jaha, nu ska jag då försöka presentera mig själv på bästa sätt för er alla som
är intresserade utav att veta vem jag är. Puh, detta kommer inte bli lätt.

Jag börjar lite smått med en bild på mig själv så att ni ser hur jag ser ut.

Sådär, det var ju hyffsat lätt. Haha.. Nu ska jag försöka förklara vem jag är!
Tror inte att jag måste säga så mycket om hur jag ser ut, det ser man förhoppningsvis
på bilden jag la upp(?)

Ja, mitt namn är Michelle och jag är 18 år gammal. Jag studerar andra året på uppvidinge
gymnasie skola i Åseda, där går jag handelsprogrammet.. Nej det är inte speciellt kul,
men givande (hoppas jag). 
Jag är en glad och ganska "sjuk" tjej (enligt de flesta runt omkring mig).. Och jo, jag
är nog beredd att hålla med. Ibland tror jag själv att jag har damp.(?) Haha.. Men i
övrigt så är jag nog en ganska trevlig person.
JAG ÄLSKAR ATT VARA ANNORLUNDA. Något av det värsta jag vet är att vara
som alla andra. Jag vill vara mig själv, och inte någon som någon annan
vill att jag ska vara.. Jag vill leva mitt liv, för mig själv.

Ska även berätta lite om min bakgrund..
När jag var 11-12? så skildes mina föräldrar. Just då skulle mitt liv komma att
förändras drastiskt, men det visste jag själv inte om.. Jag minns inte att jag tog
deras seperation särskillt hårt. Jag var liten och förstod inte riktigt.. Jag tyckte
mest att det skulle vara kul att få två olika rum, dubbelt så mycket julklappar och
födelsedagspresenter. Jag såg aldrig det negativa som skulle till att komma.
Jag hatade innerst inne att mina föräldrar inte var tillsammans, jag ville så gärna
att vi alla skulle kunna vara samlade på en och samma plats, hela tiden..
Men så skulle det aldrig mer bli (jag vet att jag alltid trodde att det skulle bli dem
igen, jag var nästan säker på det..), men sen kom dagen.. Dagen då min älskade,
fina pappa berättade för mig och min syster att han skulle flytta. Han hade fått nytt
jobb, och han hade träffat en ny tjej. Jag hade alltid varit pappas flicka,
men vad skulle hända nu? Det var hemskt.. och här vände mitt liv!
Jag blev en "JÄÄÄVLA UNGJÄVEL" som ingen ville veta av, mer än min far
som jag träffade väldigt sällan och som slapp se hur jag kommit att bli..

Nu vill jag faktiskt inte berätta mer, tror jag kommer börja böla då.. haha!
Eh.. insåg nu att jag kanske inte förklarade mig själv särskillt bra?
men det får duga!
Är det något ni undrar över så är det bara att fråga!

Så.. godnatt på er gott folk, nu vet ni iallafall lite mer om vem jag är ;)